Break från bloggen ett tag! Får det inte till det med bilder, och har inte riktigt inspiration att skriva någon läsvärd text! KJAM
Here I am
Reply
Category Archives: Blogg
Soon
Har glömt bort att uppdatera vad som hänt de sista dagarna… Om jag orkar så gör jag de senare ikväll eller kanske imorgon! HEJS
Du är verkligen vacker
“Du är så vacker i månskenet min älskling.” Du fjäskade inte för mig eller något sådant. Det var faktiskt sant. Jag var så vacker när månen lyste upp mitt söta, oskyldiga ansikte. Jag flinade och tittade ner i en vattenpöl. Du kunde inte undgå att se att jag studerade mitt ansikte i vattenpölen för att se vad Du verkligen älskade med mig. Jag blev röd om kinderna och Du fortsatte smickra mig. “Du är verkligen vacker.” Du lyfte min haka och kysste mig i pannan. Jag log mot Dig och Du log tillbaka. Vi stod länge och tittade på varandra. Du märkte att jag inte ville ha ögonkontakt för länge, så jag tittade ofta ner i marken. Du kunde inte sluta le åt mig – din flickvän. Jag var den bästa Du någonsin hade haft. Vackrare än någon annan tjej. Du var så lycklig över att Du hade mig, och utan att skämmas kunde Du gå med mig hand i hand och kyssa mig inför Dina polare.
Jag satt alltid nära Dig och var ofta väldigt tyst. Du fick reda på att jag alltid lyssnade till Dina hjärtslag när jag lutade mig mot Ditt bröst. Du älskade mitt leende och därför gjorde Du allt för att få mig visa det. Alla skämt Du drog som egentligen inte ens var roliga, men bara Du fick mig att visa mitt leende så var Du nöjd. Alla Dina polare var avundsjuka för att Du hade tjejen som alla i gänget ville ha. Du skyddade mig från allt Du kunde och ställde Dig alltid framför mig om det var någon som tiggde bråk.
Du visste hur mycket jag älskade Dig, och Du visste också att innerst inne visste jag att Du älskade mig också. Du visste hur många gånger jag hade blivit sviken och sårad så Du visste att det skulle ta tid innan jag verkligen litade till Dig.
Men det gick snabbare än Du väntade Dig och inom några månader så var Du allt jag hade. Ditt namn stod i alla mina böcker och alla våra bilder satt vi alltid och tittade på tillsammans. Vi visste inte hur många gånger vi hade sett bilderna, men vi tröttnade aldrig att se dem.
En kyss från Dig betydde mer än allting och jag älskade Din värme när Du höll om mig och skyddade mig från allt ont. Du visste när något var fel och Du lät mig gråta tills jag somnade och när jag vaknade höll Du fortfarande om mig och låg vid min sida. Vi var tysta länge och vi kunde höra varandras hjärtslag. Du trasslade in Dina händer i mitt hår och kysste mig flera gånger om. Jag kysste tillbaka och vi log. Varenda ögonblick tillsammans tog vi vara på, och även en regnig dag så hade vi roligt. Vi kunde ligga i sängen i timmar utan att prata om någonting, bara ligga där och hålla om varandra, och ibland säga något ord, eller två.
Våran kärlek blommade snabbt ut till en stor röd ros och den vissnade aldrig. Inte ens efter Din död, så har våran kärlek dött. Du är i himlen och tittar ner på mig. Du är vid min sida, ställer sig framför mig om någon tigger bråk, kysser mig i pannan och ligger vid min sida när jag somnar och är kvar när jag vaknar.
Ska det verkligen ta mer än 15 år innan en kille älskar en för den man är? Oavsett hur man ser ut. Hur otränad eller tränad man är. Hur lite, mycket eller perfekt mat man äter. Hur dåligt eller bra man sjunger. Hur ful eller snygg man blir foto. Hur impopulär eller populär man är.
Just nu känns det som att det det sista alternativet i varje mening som skapar den “ultimata” tjejen. Men förhoppningsvis kommer jag bli den ultimata tjejen i någons ögon snart. Oavsett om jag är otränad, sjunger falskt, failar prov och lyckas få en enorm dubbelhaka på varje foton. För han kommer tycka att jag är bra som jag är.
Hoppas det är snart någon inser det, för jag vill känna som den tjejen i texten ovan gör.
DU.
Snart är det våran tur. Snart är det vi som som står längst framme i kafét och får välja vad vi än vill ha. Vad vill du ha?
Bullen? – den billiga, lagom goda.
Biskvien? – den som ser så god ut, men är så otroligt äckligt.
Chokladbollen? – den som man “vet” är god, men alltid slutar med besvikelse pga smörklump eller liknande.
Lyxkaka? – den som är så otroligt dyr och fin, men äts upp på ca 30 sekunder. Lämnar inget minne om hur god den var, eftersom det tog slut så snabbt.
Kladdkakan? – den som nästan ger en minne för livet, man kan inte få nog av den. Men eftersom den är dyr, har du inte råd att köpa fler.
Pepparkakan? – den är inget speciellt. Man fortsätter äta flera styckna, bara för att.
Prinsesstårtan? – den som ÄR allt- fin, god, ger minne för livet och man inte få nog av den, oavsett hur många man än äter. Och det spelar ingen roll hur dyr den är, för det är precis DEN du vill ha. Den har allt. Men eftersom den är så populär, så tar det tid att baka den. Det tar lång tid innan man får den. Orkar du vänta eller nöjer du dig med den som redan är klar när du vill fika?
14/12
Saknar att vara på fotopromenad med far min. Saknar att behöva gå inomhus för att det är så otroligt kallt utomhus. Men som tur är så har jag smitit lite planer med Mica inför julen. Hon har tydligen hittat ett perfekt ställe att fota på, så dit ska vi gå snart! Bilderna ovan är tagna i februari detta år. Hoppas att det blir många sådana promenader i vinder. Men ska det verkligen ta så lång tid innan vi får lite snö på backen? När det väl är kallt och blåsigt kan det väl lika gärna snöa lite också, tycker jag!
Ska avsluta Vänner-tittandet och sova för imorgon har jag HEMSTUDIEDAG. wiowowoiwiwi. (Sorry, blev tvungen!!!)
HEJSVEJS!!
12345
Glömde att säga att jag/ni slog besöksrekordet igår!!! Jag var nöjd med det jag lyckats åstadkommit innan jag bytte tema och ändrade massor saker här, men nu – WOW! Hoppas det håller i sig och att ni kikar in här varje dag!
Outside the street’s on fire, in a real death watlz
Kvällen börjar lida mot sitt slut. De finaste tankarna kommer nu. Tankarna om hur nära det är jul och slut på skolan. Hur glad jag känt mig när jag vart i skolan, att jag haft Tove där. Tankarna om att jag snart ska välja gymnasium och att jag redan vet med 100% vad jag vill gå. Lyckan att jag troligtvis kommer få gå med min enda bästis i Norrköping på gymnasiet. Framtidsplanerna om att flytta utomlands snurrar i skallen och att någon gång i framtiden få flytta ihop och bli kombo (kompis+sambo) med en fin vän.
Men så börjar den dåliga sidan av mig tänka. Att det faktiskt är några få månader mindre än ett år tills jag börjar i Norrköping. Det är fortfarande en hel termin i 9:an, då alla nationella proven är. Att det kommer dröja ÅR innan man någonsin blir en kombo med någon, och ännu längre tid tills jag flyttar utomlands.
Men jag får nöja mig med att det bara är 11 dagar kvar till julafton. 9 dagar tills vi slutar skolan. 4 dagar kvar till helg. Två dagar kvar till hemstudiedag. Ganska många timmar kvar till jag börjar skolan, eftersom jag har lite sovmorgon och halv hemstudiedag. Och bara tanken att jag har världens bästa vän. Det funkar då. En bit i taget.
Dessa låtar är de mest spelade i mina lurar just nu.
Testa att somna med Jungleland någon gång. Finaste låten att vakna upp till på natten eller morgonen. Det är den här sortens musik som gör mig extra glad ikväll.
In school
Sitter och chilledillar i skolan med Julia, Tove och Frida. Har just nu lunch och småpluggar inför musikprovet vi har om 40 min. Soft vi har det på KunnisMACtunnis.
Yoyoyo läget fan? Här är läget bara bra, fan. Fanken vad bra vi har det här, jag ger mig tusan på att Sandra skiter på sig snart. Fasiken vad ofräscht. Detta inlägg är inget att hänga upp i julgran, ciao! Där sket jag en lök.
Höres och synes på återseende fellows
I wish
Om jag skulle sprungit efter dig och ropat ditt namn. Om jag skulle ropat ännu högre. Om jag skulle sprungit ikapp dig för att sedan lägga mina händer mot din kind och säga allt jag kände, allt vi gått igenom i livet. Om jag skulle stått helt tyst och väntat på svar, börjat gråta och tagit ner händerna för jag blivit småarg, även fast jag vet att det inte skulle resultera till något. Om du skulle sagt förlåt för att du överreagerade. Om du skulle gett mig en lång, varm kram. Om jag skulle sagt de tre orden.
Men jag lät dig gå.
Feelings
Är det okej att vara ledsen?
Är det okej att klaga?
Är det okej att inte alltid vara glad för andra, och faktiskt vara ego ibland?
Är det okej?
Alla har vi motgångar. Det kan gälla skolan, killen eller tjejen, familjen, den jobbiga systern, träningen och de så kallade kompisarna.
Att man skjuter fram allt plugg till den sista minuten, så att man får ångest på söndag kvällen.
Att killen aldrig svarar på det där smset som man la så mycket tid på för att det skulle vara perfekt, och just för att han skulle svara på det. Att han helt enkelt inte förstår att man är intresserad.
Att tjejen bombar med sms, och aldrig verkar förstå att man inte vill prata med henne. Att hon är fortsätter på alla sätt och vis, även när man ger de självklara hintarna på att det aldirg kommer att bli ni.
Att familjen är jobbig. Att det alltid händer saker i den, i fel tillfälle.
Att den jobbiga systern alltid ska vara så dryg och jobbig. Jobbig. Jobbig.
Att det inte känns som att träningen resulterar till något. Oavsett hur hårt och mycket man tränar, lyckas man aldrig få en plats i det bästa laget. Att kroppen inte verkar vilja se ut som huvudet vill att den ska göra.
Att de man tror är kompisar, slutar vara det och börjar beté sig konstigt. Att de som säger att de älskar en, samma kväll dissar en totalt och låtsas som att ingenting hänt.
Om man lyckats pricka in alla dessa problem på en och samma dag, ja – då är det okej att vara ledsen.
Även när man har en av problemen, någon gång i månaden – då är det okej att vara ledsen.
Även om man har något annat som inte gör en glad – då är det okej att vara ledsen.
Även om man inte har något att vara ledsen för – då är det okej att vara ledsen.
Jag är ledsen för att mina vänner inte är vännerna jag hoppats på att dom skulle vara. Oavsett hur bitter eller glad man är, så ska de så kallade vännerna finnas där. Om några dagar, veckor, månader eller år kanske det är du som behöver vännerna, när du är ledsen eller bara är allmänt nere och deppig.
Tänk på det – för ibland mår man helt enkelt inte tillräckligt bra för att le till allt och alla.